Det er rart at læse at der trods alt også er høner der skrukker af de ellers ikke skrukkende racer og at man passer på dem.Selv har jeg haft et par enkelte af disse røde industrihøns, jeg ved ikke hvad de hedder, men desværre blev hele kyllingeflokken rævemad.
For at vende tilbage til det med at vaccinere, ja så har jeg altså været en del på nettet og søge,indrømmet diagnosen er skræmmende og måske har jeg en lang sej vej foran mig, men jeg vil nok prøve alligevel.
Jeg sakser lige lidt fra det svenske forum.
Åtgärder:Eftersom det inte finns någon bot, ingen medicin och inget hopp för insjuknade djur så är det endast förebyggande åtgärder som kommer ifråga.
Att avliva hela besättningen och skaffa nya höns är inte någon bra idé. Smittan finns kvar så länge, ca. ett år både i hönshus och utomhus, och du vet inte heller vad du får - vilka eventuella sjukdomar de bär på som kan visa sig vid miljöombytet vid inköpet o.s.v.
1. Resistensavel:
Låt hönorna kläcka fram så många kycklingar de vill och räkna kallt med att merparten insjuknar och dör MEN de som överlever blir resistenta = motståndskraftiga och hjälper då till att bygga upp en stark flock. Deras kycklingar har ett mycket bättre utgångsläge än deras mammor, eftersom de får antikroppar med sig från början som skyddar dem de första tre veckorna. Denna tid har de då på sig att bilda egna antikroppar. De som inte klarar detta blir sjuka, men de starka har då hunnit med detta och förblir friska - och resistenta.
Då det är dags för dessa hönor att få kycklingar så är de i ett ännu bättre läge eftersom antalet sjuka minskat och så även halten smittoämnen. Nackdelen med denna resistensavel är endast, som jag skrev i inledningen, att då något år gått och smittan försvunnit så är man på ruta "gå" igen. Det finns ingen mareksmitta kvar så kycklingarna har ingen smitta att bilda resistens mot och får man då in smittan igen så är det bara att börja om från början igen...
2. Under tiden som resistensaveln fortskrider kan man hjälpa dem en hel del med att ge dem optimala betingelser så de mår så bra och är så starka det någonsin går.
a) Frekvent städning:
Vilket resulterar i minimalt med damm inne i hönshuset och därmed hålls andelen smittämnen nere på en, för hönsen, så låg och hanterbar nivå som möjligt. Tänk bara på att inte damma så det blir "Lützendimma" därinne för då få det ju motsatt effekt! Dammningen måste sker då hönsen är ute och med samtidig vädring så man förhindrar att dammet virvlar omkring därinne. Glöm inte att massor av damm fastnar på smutsiga fönster varför även de torkas och hålls rena.
Hönshuset ska hållas rent, torrt och ljust för maximal trivsel och välbefinnande!
b) Omedelbar avlivning av ALLA djur som visar det minsta lilla sjukdomssymtom!
De smittar oerhört just vid insjuknandet. För att hålla smittomängden nere - och för att bespara djuret lidande - är det mycket viktigt att det sker direkt!
Här gäller "hellre fälla än fria" så risken att man avlivar djur som inte alls har marek, utan bara kanske är lite tillfälligt hängigt av någon annan banal orsak är stor, men det är trots allt bättre att det blir så med något djur än att ett insjuknande får vara kvar!
c) Hönsen ska beredas maximal allmänkondition:
Genom att noga tillföra hönsen optimal näring hålla deras immunförsvar på topp så hjälper man dem att vara så starka som möjligt. Starka djur i bra allmänkondition har större chans!
Multivitaminer, alger, groddar, färsk frukt och grönsaker vid sidan av den vanliga foderstaten av varierade sädesslag (titta gärna vilken foderblandning jag använder: Foder)
Ljus ( putsa fönstren i hönshuset!), sol, frisk luft och utevistelse vid tjänligt väder är allmänkonditionshöjande. Se dock till att de inte blir avkylda - av snålblåst, regn och alltför råkall och fuktig luft. Höns är ju vanligtvis mycket härdiga, men i detta läge så måste man skydda dem då man får räkna med att de inte har några reserver att ta av eftersom deras kroppar är fullt upptagna att bekämpa viruset. Vi människor måste ju också passa oss för sådant om vi blivit utsatta för smitta och inte vill bli sjuka. Är vädret dåligt kan man låta dem vara ute bara en stund medan man själv vädrar och dammar.
Sedan är det bara att hålla tummarna för sina stackars hönor och vänta tills de klarat av pärsen och" fienden är slagen till marken"!
Hele linket her.
http://web.telia.com/~u64006586/snurr.htm#Mareks---------------------------------------------------------------------------------------------
Som I kan se er der ikke den store forskel på dette indlæg og det første jeg henviste til.
ang, selve vaccinen er her en udredning, også på svensk.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Alla smittade höns utvecklar inte Mareks sjukdom
Flera olika faktorer påverkas utgången av en infektion:
Virusvariant (Olika MDV-varianter har mycket varierande grad av sjukdomsframkallande förmåga. Vissa MDV är inte sjukdomsframkallande alls medan andra varianter kan orsaka sjukdom hos majoriteten av de höns som infekteras.)
Smittdos
Djurtäthet (Antalet djur per ytenhet i hönshuset.)
Ålder vid smitta (Fåglarna är som känsligast som nykläckta.)
Ärftliga faktorer (Den ärftlig motståndskraften mot Mareks sjukdom varierar mycket mellan olika raser, hybrider och individer.)
Kön (Hönor anses vara känsligare än tuppar.)
Allmän hälsostatus (Andra sjukdomar och näringsstatus.)
Stress
Vaccination
Rekommendationer
Kontakta veterinär vid sjukdomsutbrott eller förhöjd dödlighet i en fjäderfäflock. Symptom som liknar Mareks sjukdom kan även ses vid vissa andra allvarliga sjukdomar.
Avliva höns med misstänkt Mareks sjukdom.
Var försiktig vid inköp av djur. Det är säkrare att köpa befruktade ägg än levande fåglar.
Byt kläder och skor efter besök i andras fjäderfäflockar.
Utrusta besökare i den egna flocken med skyddskläder och stövlar.
Håll god hygien i hönshuset.
I hobbyflockar med dödlighet p.g.a. Mareks sjukdom kan sjukdomen på sikt kontrolleras genom avelsåtgärder. Använd äldre friska fåglar i avel. Efter några generationer ökar den ärftliga motståndskraften.
Link her:
http://www.sva.se/navigera/Djurhalsa/Fjaderfa/Virussjukdomar/Mareks-sjukdom-honsforlamning-/VH Gunni.